Varsel kommer nu slag i slag även i Norrbotten. Våra basindustrier och deras underleverantörer dras in i lågkonjunkturen. Regeringen är passiv i ett läge när den verkligen skulle behöva vara aktiv.
Vänsterpartiet i Norrbotten har ställt samman en rad förslag på åtgärder som skulle kunna genomföras nu och ge en kraftig effekt redan på kort sikt på sysselsättning och arbetstillfällen.
Det handlar om tidigarelagda investeringar, satsningar på välfärd, kommunikationer och infrastruktur liksom utbildning och förbättrade socialförsäkringar.
Med en annan inriktning på politiken kan många jobb räddas och många varsel undvikas.

  

Vänsterpartiets Norrbottenspaket

för att mildra effekterna av lågkonjunkturen.

 

Finanskrisen och det oroliga läget på arbetsmarknaden med ökat antal varsel och hotande arbetslöshet, måste nu snabbt mötas med kraftfulla insatser från statsmaken.

För det första måste a-kassan höjas omedelbart. Det är svårt att leva på dagens ersättningsnivå.  Det är viktigt för den enskilde men det är också viktigt att inte fördjupa krisen genom att efterfrågan i samhället sjunker dramatiskt och ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd.

 

I Norrbotten har ännu inte den ekonomiska krisen slagit så hårt som i Göteborg och Gävleborg men läget börjar också bli kännbart hos oss. Efter bl.a. LKABs beslut att varsla visstidsanställda och stänga pelletsverken i Svappavaara och Malmberget samt varsel vid SSAB Luleverken, vid Gestamp Hardtech och produktionsstopp hos Ferruform.

 

En offensiv strategi skulle nu vara att tidigarelägga reformer och investeringar som Sverige ändå behöver göra, och som samtidigt kan förekomma en del av krisens skadeverkningar. Sådana reformer och investeringar finns både i den offentliga och i den privata sektorn.
En aktiv finanspolitik måste föras som är framåtsyftande och tar hänsyn till vad prognoserna säger, vilket är bättre än att passivt invänta notan som kommer när kostnaden för arbetslösa ökar.

Det finns åtskilliga miljarder i statsbudgeten för långsiktiga reformer. Det finansiella överskottet måste användas aktivt för att brygga över den annalkande lågkonjunkturen.  Utöver detta finns som vi ser det ytterligare ett relativt stort utrymme för tillfälliga åtgärder koncentrerade till den allra närmaste tiden. Som en jämförelse kan nämnas att både USA och Kina är på väg att rulla ut väsentligt större finanspolitiska satsningar, räknat som andel av BNP. Även Storbritannien och en del andra länder genomför nu extra åtgärder.

 

Investeringar

Ett stort antal projekt/objekt är så långt framskridna i planeringen och skulle kunna startas i närtid bara regeringen tillåter det. Det som saknas är alltså ett ansvarstagande för den rådande situationen och erforderliga medel för att möta den

 

Vägverket

En rad satsningar kan redan nu dras igång med bärighet på tillväxt och sysselsättning. Vi föreslår att följande arbeten påbörjas redan 2009:

Bärighetssatsningar: väg 805 Tjåmåtis-Jokkmokk, väg 523 Julträsk-Hedberg och väg 1057 Storbäck-Strömnäs. (Västerbotten)

Underhållssatsningar: väg 392 Rödupp-Ansvar, väg 94 Åkroken-Vuotner, väg 95 Laisvall-Jutis, väg 356 Pålsträsk-Fagervik samt för Västerbotten väg 12 Storuman-Laisbäck, väg 365 Del genom Lycksele, väg 360 Bäverträsk-Lycksele, väg 363 Vindelgransele-Holmfors, väg 4 Stöcksjö-Umeå och väg 12 Vännäs-Tväråbäck.

Investeringssatsningar: E4 Boviken-Rosvik, E4 trafikplats Ersnäs, E4 mötesfri väg Töre-Kalix, E4 mötesfri väg Kalix-Lappbäcken, E4 mötesfri väg Länsgränsen-Nordmaling, väg 97 mitträcke Sävast-Boden, väg 10 mötesfri väg Morjärv-Överkalix samt för Västebotten väg 372 Trafikplatser Skellefteå-Skelleftehamn samt väg 12 Kulla-Norrfors.

Sammantaget innebär detta en sysselsättningseffekt på c:a 430 arbetstillfällen redan under 2009.

Banverket

Förslaget till åtgärder syftar till att öka kapaciteten Luleå-Riksgränsen för att säkerställa nuvarande och framtida godstrafik samt att säkerställa god tillgänglighet för kommande regionaltågstrafik när Norrtågstrafiken drar igång med beräknad start 2011.

Investeringsobjekt i Norrbottens län som går att starta 2009-2011:

Kapacitetshöjande åtgärder på Malmbanan och Stambanan genom övre Norrland sträckan Luleå-Boden:
Förlängning av mötesstationerna Rensjön, Kaisepakte, byggstart 2010, kostnad 65.5 miljoner kronor.
Ombyggnad Gällivare bangård, byggstart möjlig 2010, kostnad ca 150 miljoner kronor (preliminärt).
Ny mötesstation Sävastnäs, byggstart möjlig 2010, kostnad 84 miljoner kronor.

Mindre upprustningsobjekt i Norrbottens län som ej ligger i planerna:
Renstängsel, Malmbanan, främst Boden-Gällivare, ca 20 miljoner kronor.

Åtgärder för persontrafiken, plattformar, tillgänglighetsanpassning, belysning med mera:
Åtgärder för persontrafik på stationer i Stambanan och Malmbanan, Älvsbyn, Boden, Sunderbyn, Luleå, Gällivare, Nattavaara, Murjek totalt ca 21 miljoner kronor.

Inlandsbanan

Upprustning mellan Jokkmokk och Arvidsjaur. Kostnad endast 50 Mkr men möjliggör godstrafik och ger sysselsättningseffekter i inlandet.

 

Norrbothniabanan

Dessutom måste arbetet med norrbothniabanan drivas i snabbare tempo. Vi kan inte gå och vänta på om den finns med eller inte, i regeringens infrastrukturplan, som regeringen avser konkretisera först på våren 2010.

 

Pajalamalmen

Infrastrukturlösningar som säkerställer transport av pajalamalmen ner till kustsjöfarten måste nu snabbt initieras av regeringen. En järnvägssträckning från gruvområdet till Kolari samt en bredare banvall Torneå-Haparandabanan som inrymmer finsk spårbredd, är en lösning som ger länet en utskeppningshamn i Kalix.

 

Energiinvesteringar, ROT-avdrag, Handikappanpassning 2010.

Undersökningar visar på en dramatisk minskning av investeringsvilja och anställningsplaner särskilt hos större företag, men även små och medelstora företag påverkas på bred front.
Dessutom säger hälften av alla företag som har lån att deras bank har blivit stramare i sin kreditgivning.Detta gör att de lättnader i penningpolitiken som genomförs inte tränger fram till hushåll och företag. Kreditmarknaden fungerar alltjämt dåligt. Så kan det inte fortsätta

 

Energiinvesteringar

Vattenfalls vinster borde kunna användas till nödvändiga energiinvesteringar, ett förslag som tidigare förts fram av s+mp. Detta ser vi som ett bra förslag. Men vi anser också att vinster från vattenkraften bör i högre grad riktas till satsningar för att utveckla länet speciellt i glesbygd och i vattenkraftskommunerna.

 

Kredittillgänglighet

Förbättra kredittillgänglighet under krisen. På en rad områden kommer lönsamma investeringar och inte minst viktiga energiinvesteringar i ny modern teknik inte i gång därför att krediter inte finns eller blivit onödigt dyra i finanskrisens kölvatten.  Bankernas kreditåtstramningar hämmar kraftigt tillväxten.

 

Tillståndsprocesser/Handläggningstider

Åtskilliga företag sitter dessutom fast i långa tillståndsprocesser. En hel del energiproduktionsinvesteringar exempelvis vindkraftparker etc., väntar bara på klartecken för att komma i gång. Många företag har tvingats vänta med miljöinvesteringar till följd av väldigt långa handläggningstider. Dessa måste nu avsevärt förenklas och förkortas.

 

ROT-avdrag och handikappanpassning

Att ROT-avdraget införs igen är bara bra men också kraftfulla insatser måste göras för att rusta upp skolor och andra kommunalt ägda fastigheter och för att nå den handikappanpassning i samhället som utlovats fram till 2010. ROT-avdraget i sin nuvarande utformning är tyvärr begränsat i det att det riktar sig till hushållen. Det bör utvecklas så att kommuner och landsting kan få del av det.

 

Utbildningsplatser

Regeringen måste nu snabbt öka antalet utbildningsplatser i vuxenutbildning / högskolor / universitet.

Vuxenutbildning i kommunerna

Bara för norrbottens del behövs ett tillskott på 670 vuxenutbildningsplatser nästa år för att växlas upp till drygt 1 000 redan 2010. Detta skulle också ge ett antal nya pedagogjobb.

Den indragning av vuxenutbildningsplatser som regeringen gjort, måste återställas helt då trycket redan innan varslen är stort och sannolikt kommer att öka ytterligare.

Bara i Luleå för att ta ett ex. drogs c:a 6 Mkr in, vilket var en tredjedel av statsbidraget. Idag, innan varsel och lågkonjunktur finns det t.ex. 10 platser svetsutb.  till 40 sökande. 20 platser undersköterskeutb. till 100 sökande osv.

 

Universitetsplatser

För det första måste den anslagsreducering som regeringen aviserar nu i december, hävas. Den innebär 108 Mkr för LTU. Då en plats kostar c:a 70 000 kr motsvarar det ca 140 utbildningsplatser.

För det andra måste antalet platser istället utökas med 150 platser 2009, 750 platser 2010 och 1300 platser 2011.

 

Kommuner och Landsting

Kommunerna och Landstinget står inför betydande ekonomiska svårigheter när tillväxt- prognoserna justeras ned. Om kommunerna och Landstinget också tvingas till att säga upp personal innebär det, förutom att människor hamnar i arbetslöshet, att lågkonjunkturen ytterligare späds på, genom minskad köpkraft i samhället. Det påverkar framförallt handel, resande, turism osv.

 

Vi menar därför att statsmakten nu måste göra två saker:

(1) att uppräkna statsbidragen så att dessa följer priskostnads och löneutvecklingen. Frysningen av statsbidragen måste hävas.

(2) Utöver detta måste kommuner och landsting nu få uppräknade statbidrag. Detta behövs för att kunna säkerställa och bygga ut välfärden och dämpa effekterna av en lågkonjunktur.

 

Frysningen av statsbidragen

Den frysning av statsbidragen som regeringen håller fast vid, innebär ett minus på 183 Mkr i länets kommuner fram till år 2010. Omräknat till fasta heltidsjobb motsvarar det över 400 arbetstillfällen.

För Landstingets del innebär det ett minus på 67 Mkr motsvarande 148 heltidsjobb.

Totalt alltså c:a 550 heltider!!

Kommunerna och Landstinget, tvingas p.g.a. att statsbidragen inte följer ens pris- och löneutvecklingen, skära ned i verksamheterna. En uppräkning av statsbidragen i nivå med normal kostnadsökning skulle rädda många jobb.

Anställningar i offentlig verksamhet i kommuner och Landsting

Den av vänsterpartiet föreslagna och finansierade jobbsatsningen för kommuner och landsting skulle omedelbart kunna sjösättas och ger för Norrbottens del 300 jobb första året (2009) för att växa till 700 resp. 1200 jobb under de följande två åren

 

Bostadsbyggande

Boverket pekar nu i sina prognoser att bostadsbyggandet dyker brant nedåt till en nivå som vi inte upplevt på minst 20 år. Detta måste mötas av samhälleligt stöd till bostadsbyggande inte minst hyresrätter.

Uppdaterades: 16 dec 2008