Nu har årets internationella kvinnodag passerat. Aktiviteter ordnades på olika håll i distriktet. Jag själv hade äran att få besöka Boden där vi kärleksbombade centrum. Därefter hade vi samtal med de kvinnor som närvarade om hur deras situation i deras förening ser ut. Olika tankar på hur en kan förskjuta synsättet från kvinnan som problem till mannens agerande. Det är inte ovanligt att kvinnor anses som ett problem då “det inte finns några som vill ställa upp”. Här är det viktigt att istället för att fråga sig “varför vill inga kvinnor ställa upp” till “hur agerar männen för att möjliggöra”. Det kan handla om mötestider, hur mötet läggs upp, vilket språk som används, härskartekniker etc. Det är inte en fråga som alltid går att svara på med detsamma, utan det kan behöva bollas och funderas lite innan man kanske kan komma till rätta med det hela.

Jag uppmanar er ute i partiföreningarna, kolla över hur det ser ut hos er. Hur ser lokalerna? Hur är lokalerna möblerade, vad finns på väggarna? Likaså uppmanar jag er att kolla över vem som tar hand om vad vid era möten. Vem kokar kaffe? Vem städar, vem diskar? Vem kopierar papper? Vem hälsar välkommen, hur hälsas det välkommen? Allt sådant här är av stor betydelse för hur kvinnor ska känna att de har en plats som är värdefull.

En annan uppmaning jag har är att ha separatistiska träffar. Prata igenom på era separatistiska träffar, hur ni upplever att det är. Vad som är bra, vad som behöver bli bättre och vad som saknas helt. Det är viktigt att både män och kvinnor får mötas separatistiskt och i lugn och ro dela med varandra. För även om skillnader inom könen är om än större så är vissa upplevelser inom könen mer lika. Män har en överordnad maktposition i det samhälle vi lever och upplever därför inte vissa saker som kvinnor gör. Efter ni haft separatistiska träffar är det minst lika viktigt att ni möts och går igenom. Vad har ni för erfarenheter som är lika, vad har ni för upplevelser som är helt olika. Det är där, när ni sedan möts som ni kan komma fram till vad ni i föreningen behöver jobba mer med. Och jag kan lova att det finns saker.

När jag kommer till organisationer, föreningar för att samtala om feminism, jämställdhet, normkritik, så drar jag alltid till mig öronen när “allt är bra”. Det är oftast där det finns massor att göra. Är allt bra och det inte behövs någon förändring, då är allt som oftast skygglapparna på. Och det kan vara en smärtsam process, det kan bli en jobbig process och den kan leda till något helt fantastiskt.

När det är svårt att få kvinnor att engagera sig, ställer jag ibland frågan “Vad bjuder du/ni in kvinnorna till?” Alltså vilka positioner, vilka uppdrag är det kvinnor tillfrågas?

Till sist vill jag skicka en uppmaning till er män, både er i partiet och er utanför.

Män ska inte stötta den feministiska kampen. De ska ta ansvar för den!

Ida Årbro
Ledamot i distriktsstyrelsen samt kvinnopolitiskt ansvarig Norrbotten

Uppdaterades: 11 mar 2015