Vi är många som under en längre tid upprörts över girigheten och bonusutbetalningarna i banksektorn. Nu har det till och med gått så långt att borgerliga riksdagsledamöter och ministrar som tidigare inte haft några invändningar mot bonuskulturen tycker att det får vara nog.

Finansmarknadisminister Mats Odells kritik av bonusarna är välkommen.
Men det behövs mer än ord, det behövs också handling som leder till förändrat beteende i banksektorn. Regeländringar är på gång men de har försvagats sedan banksektorn protesterat.
Finansmarknadsministern har tillsatt ett råd som ska se över vad som behöver göras för att förhindra att ytterligare finanskriser uppstår. Det är bara det att i rådet sitter finansmarknadens aktörer. Det är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.
Och i dagarna har Finansinspektionens genomgång visat att bonusutbetalningarna väntas vara högre för 2009 än året innan, trots finanskrisen och trots den debatt om bankernas överdrivna risktagande som följt i dess spår.

Nyheterna om nya rekordbonusar i banksektorn visar att det inte räcker att politiker med ord fördömer bonusar, det behövs också konkreta åtgärder som innebär riktiga förändringar Det är dags för regeringen att sluta prata och istället lägga konkreta förslag. Bankerna behöver ekonomiska incitament för att ändra sitt beteende. Därför föreslår Vänsterpartiet en Bonusskatt.
Storbritannien har infört en 50-procentig skatt på bonusar i banksektorn. Det innebär att de banker och institut som betalar ut bonusar över ett visst belopp, i Storbritannien cirka 290 000 kronor, får betala en extra skatt på 50 procent på det överskjutande beloppet.
Till Skillnad från i Storbritannien bör Sverige inte ha någon bortre tidsgräns för skatten, utan den bör finnas så länge behovet finns. Beloppsgränsen kan också behöva vara lägre än i Storbritannien, menar vi. Samtliga svenska banker och hypoteksinstitut, samt utländska banker med filialer eller dotterföretag i landet bör omfattas av bonusskatten, precis som i Storbritannien.

En extra skatt gör att bonusar inte längre blir lika attraktiva i banksektorn. Väljer bankerna ändå ett sådant system så kostar det för dem samtidigt som samhället får tillbaka en del av sina kostnader för finanskrisen. I Storbritannien räknar man med att på några få månader få in omkring 7 miljarder kronor.
Dessutom bör statsminister Fredrik Reinfeldt sluta upp bakom Frankrikes president Nicolas Sarkozys och Storbritanniens premiärminister Gordon Browns förslag om internationell skatt på bonusar. Nu finns det möjligheter att äntligen få till stånd internationella överenskommelser som begränsar girighet och ökar säkerheten för övriga samhället. Då måste vi ta det tillfället i akt.
Pengarna som denna skatt kan ge behövs om vi ska kunna nå FN:s mål att halvera fattigdomen till 2015 eller till miljö- och klimatåtgärder. Ofta går dessa hand i hand eftersom det är de fattiga länderna som framförallt drabbas av klimatförändringarna.

Siv Holma och Ulla Andersson, riksdagsledamöter (V)

Uppdaterades: 15 apr 2014