Den 6 november 1881 höll August Palm sitt första offentliga tal i Sverige. Ämnet var ”Vad vilja socialisterna?” Han kom att avtjäna kommande år över sex månader i fängelse för tryckfrihetsbrott, smädelse och ärekränkning. Så farligt var ordet och så farligt ansågs de socialistiska idéerna vara för dem som hade makten.
Sedan den där dagen 1881 har många människor fortsatt kampen för rättvisa, frihet och jämlikhet. Som en fackla har de socialistiska idéerna burits genom historien av kvinnor och män, kampen har fortsatt och motståndet ser på många sätt likadant ut nu som då. Skillnaden är att kapitalismen har förfinat sina verktyg för att maximera sina vinster, för att splittra den farliga och eniga arbetarrörelsen. En arbetarrörelse som när den växte fram var en folkrörelse, som lik en löpeld spred sig genom landet från hav till kust, från stad till land, från syd till nord. En rörelse som aldrig skulle kunna förlora, för vi var många, vi gav varandra kraft och mod! Den gav liv och var nödvändig! Den handlade om liv och död för människor…

I helgen har Socialdemokraterna haft kongress i Västerås. Vårt systerparti har tagit beslut och bestämt sin politiska färdriktning. Vänsterpartiet och socialdemokraterna är två grenar på samma träd, arbetarrörelsen. Vad vi än tycker om varandra, är vi beroende av varandra. Vänsterpartiet har länge lutat sig mot Socialdemokraterna när det var ett starkt socialistiskt parti med tydliga visioner och mål. Idag är det Vänsterpartiet som har tagit över rollen som det tydliga socialistiska partiet.

För en månad sedan firade vi Första Maj. Vänsterpartiets tåg i de stora städerna är idag större än socialdemokraterna, och tågen går alltid på olika tider med olika färdväg för att inte sammanstråla. I det övriga landet träffas vi var för sig i skilda lokaler, på vissa orter går man tillsammans i tåg och har gemensamma möten, men detta är ingen självklarhet… In i det sista är det osäkert… Varför?
Varför kan inte två socialistiska partierna gå bredvid varandra i ett Första maj-tåg?
Varför ser vi inte styrkan av att vara många? Hur ska vi nånsin få en jämlikare värld utan sammanhållning och solidaritet mellan arbetarrörelsens största partier?
Det är på Första Maj som vi visar arbetarrörelsens styrka! En gemensam och
stark arbetarrörelse skulle vara den största skräcken för kapitalismens lobbyister. I deras mardrömmar hör de en samlad arbetarrörelse sjunga: Arbetets söner sluten er alla!

Vi ser hur Vänsterpartiet är drivande i förhandlingarna med Socialdemokraterna i riksdagen och det är tack vare Vänsterpartiet som S nu har tagit ett steg mot en jämställd föräldraförsäkring. Vänsterpartiet ska fortsätta vara den drivande kraften i arbetarrörelsen. Vi ska bli folkrörelsen som driver fram förändringar för ett jämlikare och mer hållbart samhälle. En folkrörelse som motar de bruna krafterna tillbaka ner i sina mörka källare och skrymslen. En folkrörelse kan inte negligeras. Vi behöver även i kommuner och landsting visa vägen för alla vilsna socialdemokrater, för det är Vänsterpartiet som idag äger den socialistiska kompassen. Nu är det dags att låta socialdemokraterna luta sig mot vår axel, vi är garanten för att de alltid har bra sällskap och nu är det vi som håller i rodret.

 

Christina Snell-Lumio

Uppdaterades: 01 jun 2015