Nationella minoriteter- media- och inflytandefrågor m.m.

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka sändningarna av finsk TV till att även täcka Norrbotten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur sändningarna av finsk TV på sikt ska kunna utvidgas till att täcka hela landet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i beredningen av betänkandet Mångfald och räckvidd pröva frågan om gränsöverskridande samarbete om tidningar på nationella minoritetsspråk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att formalisera dialogen mellan public service och de nationella minoriteternas riksorganisationer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmärksamma 10-årsjubileet av den Europeiska språkstadgan.

 

2      Inledning

Minoritetspolitiken är sedan 2000 ett eget politikområde och grundas på riksdagens beslut hösten 1999 om åtgärder för de nationella minoriteterna och inriktning av en minoritetspolitik (prop.1998/99:143). Den nationella minoritetspolitiken inrättades som en följd av att Sverige ratificerade två Europarådskonventioner. Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) och ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen).

De nationella minoriteterna är samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som omfattas är samiska (alla former), finska, meänkieli, romani chib (alla former) och jiddisch.

I budgetpropositionen för 2007 kommenterades under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, politikområde Minoritetspolitik(avsnitt 8.4.2 "Insatser utanför politikområdet") presstödskommitténs betänkande Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) med bl.a. förslag för att underlätta etablerandet av dagstidningar på samiska respektive meänkieli. Även propositionen om Radio och TV i allmänhetens tjänst nämndes. Där säger man bl.a. i de övergripande riktlinjerna att de nationella minoritetsspråken ska "även fortsättningsvis vara ett prioriterat område och att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras." Vidare nämndes två slutbetänkanden inom det samepolitiska området. Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14) och Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116). Därutöver hade ett utkast till en samisk konvention tagits fram.

Regeringen skrev i budgetpropositionen för 2007angående samtliga dessa frågor att de var under beredning. I årets upplaga av budgetpropositionen, politikområdet Minoritetspolitik, nämns ingenting om detta. Det kan tolkas som att minoritetspolitiken begränsas till att enbart gälla språkfrågor. Regeringen redogör i budgetpropositionen för 2008 för sitt arbete med utredning om finska och sydsamiska språken (Ju2004:01) och slutbetänkandet Att återta mitt språk (SOU2006:19). Dessa frågor håller regeringen för närvarande på att bereda.

Vänsterpartiet skrev i oktober 2006 en partimotion om nationella minoriteter. Huvuddelen av motionens förslag har ännu inte behandlats av riksdagen. Det är förslag som handlar om grundlagsskydd för nationella minoriteter, om att en analys behöver göras av vad det kostar att genomföra nationella minoritetspolitikens intentioner, att tydliggöra det kommunala och regionala ansvaret för nationella minoritetspolitikens genomförande, att analysera varje nationell minoritetsgrupp för sig i förhållande till de konventioner man skrivit under och om statens informationsförpliktelser. Vänsterpartiet vidhåller sina yrkanden och avvaktar riksdagens behandling av förslagen.

I årets budgetmotion återkommer Vänsterpartiet med förslag på höjda anslag på följande områden:

·           Öka det statliga stödet till nationella minoriteters riksorganisationer. Regeringen avsätter fyra miljoner kronor till den romska delegationen under 2008 och 2009. Det tycker vänsterpartiet är positivt men föreslår ytterligare medel till de övriga minoriteternas riksorganisationer. Vi föreslår i motion v550 för utgiftsområde 17, Kultur, medier m.m. en förstärkning på 3 mnkr för att organisationerna ska klara av att föra en meningsfull dialog med beslutsfattare på riksnivå.

·           Förstärk med 2 mnkr anslaget till de nationella minoriteterna för internationell samverkan, fördelat på 1 mnkr till SWEBLUL (Swedish Bureau for Lesser Used Languages) och 1 mnkr till de nationella minoritetsorganisationerna för egna initiativ till kunskaps- och erfarenhetsutbyte i internationell samverkan. SWEBLUL är den enda organisationen där samtliga nationella minoriteter i Sverige är representerade i. I dag drivs den på ideell basis. Pengar för detta äskas i motion v550.

·           Höj kulturanslagen med 25 mnkr riktade till nationella minoriteternas språk och kultur. Statens kulturråd fördelade cirka 8 miljoner kronor 2006 till nationella minoriteters kultur och språk. 14 miljoner går dessutom till samisk kultur och samiska organisationer via Sametinget. Vänsterpartiet vill dels permanenta och dels förstärka anslagen till kultur och språk. Vi anslår i motion v750 2 mnkr för att inrätta en Sverigefinsk bibliotekslånecentral och begär att man under regeringens anslag för filmstöd avsätter 3 miljoner kronor till att börja bygga upp ett resursfilmcentrum, Film i Sameland och Tornedalen.

3      Utbyte av TV-Sändningar mellan Sverige och Finland

Finland gick över till digitala TV-sändningar 31 augusti 2007. I norra delarna av landet finns s.k. förvaltningsområden för det finska språket. De berörda kommunerna är Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Med det analoga systemet kunde stora delar av Norrbotten ta del av två finska TV-kanaler på grund av det så kallade "spillet". Med digitaliseringen försvann denna möjlighet i länet förutom i det närmaste området längs gränsen Sverige-Finland.

Regeringen anslår i budgetpropositionen 2008 medel på 21 mnkr under utgiftsområde 17 anslag 27:2 för att finansiera kostnader för utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland. Det svenskfinska TV-utbytet bedrivs i enlighet med principen om ömsesidighet. I samband med att Sverige och Finland gick över till digitala marknätssändningar fördelas anslaget från och med 2007 mellan två parter: Sverigefinska Riksförbundet och Sveriges Television AB.

Regeringen gav i december 2006 Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva utsändningar under 2007. Sändningstillståndet avser sedan mars 2007 digital sändningsteknik. Från och med mars har sändningsområdet vidgats till att utöver sändare i Stockholm också avse sändare i Västerås och Uppsala.

Vänsterpartiet menar att regering och riksdag har ett särskilt ansvar för det så kallade förvaltningsområdet för sverigefinnar och finska språket i Norrbotten. Vi anser att den nationella minoritetspolitiken ska innehålla möjligheten för finsktalande och de som förstår finska i Norrbotten att kunna se Finska TV program.

Vi avsätter 10 mnkr i vår budgetmotion för utgiftsområde 17, v750, för att utöka utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland. Pengarna är i första hand avsedda att täcka upphovsrättskostnader. Vi föreslår att sändningarna, som numera täcker Stockholm, Västerås och Uppsala, utökas till att gälla även Norrbotten eftersom länet har en stor andel finsktalande invånare. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

På sikt bör sändningarna utökas till att täcka hela landet. Denna utvidgning bör regeringen skyndsamt utreda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

 

4      Dagstidningar på samiska och meänkieli (tornedalsfinska)

Presstödskommitténs betänkande Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) innehöll bl.a. förslag för att underlätta etablerandet av dagstidningar på samiska respektive meänkieli.

Samiska och tornedalska företrädare diskuterar f.n. olika förslag till nya gränsöverskridande lösningar på hur man i samarbete mellan Norge, Finland och Sverige ska kunna etablera tidningar på de nationella minoritetsspråk som talas inom denna del av nordkalotten. I regeringens beredning av betänkandet Mångfald och räckvidd borde detta samarbetsprojekt prövas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

5      Dialog mellan public service och nationella minoriteter

I de övergripande riktlinjerna för Radio och TV i allmänhetens tjänst anges vad som ska gälla under tillståndsperioden. Bland annat sägs det att de nationella minoritetsspråken även fortsättningsvis ska vara ett prioriterat område och att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras.

För att de nationella minoriteterna ska kunna ta sitt ansvar i dialogen med beslutsfattare på riksnivå måste deras organisationer garanteras ekonomiska och personella resurser. I motion v550, föreslår vi därför att anslaget till de nationella minoriteternas riksorganisationer utökas med 3 mnkr för att klara av detta.

För att tillgängligheten till de nationella minoritetsspråken ska förbättras bör formerna för en dialog mellan parterna formaliseras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

 

6      Europeiska språkstadgan – 10-årsjubileum

I Europa finns det drygt 40 miljoner människor som talar ett minoritetsspråk. Första gången minoriteternas sångfestival Liet lavlut anordnades i Sverige var år 2006 i Östersund. Arrangörer för tävlingen var SWEBLUL, Estrad Norr, Liet Ynternasjonaal i Frisland, Saami Easterfestival i Kautokeino, Nordesía i Galicien och Sydsamiskt kulturcenter; Gaaltije. Det kom in 61 bidrag från 25 minoritetsspråksområden i Europa.

I september i år anordnades en uttagningsltävling i Pajala för att utse ett bidrag som skulle representera Östersjöländerna, de nordiska länderna och Karelen på minoriteternas melodifestival Liet lavlut 2008.

Nästa år kommer denna uttagning att anordnas i Luleå. Europarådet önskar delta som en av arrangörerna till tävlingen. De ser Liet Lavlut som ett utmärkt praktiskt och framgångsrikt exempel på hur man kan utveckla minoriteternas språk och kultur. Europarådet har uttalat sig för att Liet Lavlut bör få statusen som ett officiellt Europeiskt arrangemang.

Europarådet har tillskrivit regeringen och bett Sverige uppmärksamma.

10-årsjubileet av den Europeiska språkstadgan med en språkkonferens efter sångtävlingen i Luleå. Vänsterpartiet föreslår att regeringen medverkar till att uppmärksamma 10-årsjubelum av språkstadgan i Luleå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

 

 

Stockholm den 2 oktober 2007

 

 

Siv Holma (v)

 

Torbjörn Björlund (v)

Rossana Dinamarca (v)

Egon Frid (v)

Elina Linna (v)

Eva Olofsson (v)

LiseLotte Olsson (v)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänsterpartiet Norrbotten